Sjuk igen ännu en gång och jag ska erkänna att jag börjar bli ganska less på det nu. Det går en intensiv smitta på jobbet och även fler kollegor och barn har blivit sjuka igen, så det verkar verkligen vara något som går runt ordentligt. För min del känns det extra frustrerande eftersom jag precis hade kommit igång med träningen och motionen igen och börjat känna att jag hade fått tillbaka ett riktigt bra flyt.

När jobbet tar mer energi än det ger

Samtidigt tror jag inte att det bara är själva sjukdomen som gjort mig trött den senaste tiden. Det har varit lite stökigt runt omkring på jobbet också och sådant påverkar mig mer än vad jag ibland vill erkänna. Det har varit en del irritationer, missförstånd och sådant där som lätt kan uppstå på en arbetsplats. Ingenting som jag tänker gå in närmare på här, för det finns flera sidor av saker och det här är trots allt min blogg och inte någon plats för att hänga ut människor. Men jag kan säga så mycket som att stämningen emellanåt har tagit energi från mig. Någonstans på vägen har jag tappat lite av den där jobbglädjen som jag haft tidigare. Jag har faktiskt funderat fram och tillbaka på om jag vill vara kvar eller inte. Det betyder inte att jag står med ena foten utanför dörren i morgon.

Sjuk igen, ja, lite less på allt, men hösten får gärna komma på riktigt nu. Mitt i allt det där finns det förstås också sådant som värmer lite extra. I måndags efter jobbet fick jag blommor av BQ, och det gjorde mig verkligen glad. Det behöver inte alltid vara de stora sakerna. Ibland är det just en sådan liten överraskning som kommer precis när man behöver den och som gör en gråare dag betydligt finare.

Lite fyrbent sällskap gör mycket

Kanske är det också därför det känns extra viktigt just nu att försöka hitta tillbaka till sådant som faktiskt ger mig energi. Som lilla Lotta. Hon har varit här hos mig i flera dagar nu och håller mig sällskap medan jag ligger här och är ynklig. Dessutom ser hon till att jag faktiskt kommer utanför dörren lite grann, även om promenaderna just nu inte direkt kvalificerar sig som några powerwalks. Jag är väldigt tacksam över att hennes husse och matte låter henne vara här hos mig. Det är något speciellt med att ha en liten fyrbent vän bredvid sig när man inte mår på topp. Hon kräver inte några långa diskussioner om livet heller. Lite kärlek, promenader och något gott så är hon ganska nöjd med tillvaron.

Kan hösten komma på riktigt nu?

Så har vi hösten. Jag ser ju att den är på väg. Träden börjar skifta färg och naturen förändras för varje dag. Men jag vill ha mer! Jag vill ha den där riktigt krispiga höstluften. Den där luften som nästan nyper lite i kinderna när man går ut på morgonen. Gärna lite frost också. Inte iskallt, jag säger inte att jag vill stå och frysa. Jag vill känna att det faktiskt är höst. Vi är inne i oktober och jag är färdig med 18–20 grader nu. Jag vet redan att några av er kommer protestera och säga att ni gärna behåller värmen så länge det bara går. Ni får gärna göra det. Men själv vill jag ha årstiderna. Bor man i Sverige tycker jag att det är en del av charmen. Höst ska kännas som höst.

Det finns ändå något väldigt mysigt med den här tiden. Att börja följa någon bra serie, krypa ner i soffan när det blir mörkt tidigare och tända lite ljus. Just nu passar det kanske extra bra när jag ändå är hemma och behöver ta det lugnt. Men jag längtar såklart tills jag är frisk igen och kan komma ut på mina raska powerwalks. Det är något speciellt med höstpromenader när luften är frisk och man får upp värmen längs vägen.

Sjuk igen – En dag i taget

Så just nu får det helt enkelt bli vila, hur frustrerande det än är. Träningen finns kvar. Promenaderna finns kvar. Och jobbet får jag försöka reda ut en sak i taget. Jag behöver inte komma fram till alla svar just precis nu när jag både är sjuk, trött och redan har haft mycket stress i kroppen. Förhoppningsvis ser saker och ting lite annorlunda ut när jag är på benen igen.

Hösten får gärna skynda på lite. Jag ligger här och väntar.