Bellis,  Min Vardag,  Mina Tankar,  Mirres Outfit

Att börja högstadiet – när livet kommer emellan

Sista kvällen i Höga Kusten vid bryggan med utsikt över sjön

Hej vet ni, den här veckan kom verkligen livet emellan. Det har varit fullt upp med jobb, träning, familjeliv och ett huvud som känns ganska fulltankat när kvällen kommer. Mitt jobb går i ett högt tempo och när arbetsdagen är slut finns det inte alltid så mycket energi kvar. Så är det ju det här med att börja högstadiet. Izzy har precis börjat och det har varit en del känslostormar kring allt det nya. Jag har behövt lägga mycket tid och energi där. Som mamma vill man ju finnas där när känslorna blir stora, lyssna, prata och försöka hjälpa till att reda i dem. Så bloggen har helt enkelt fått stå tillbaka lite.

Jag har faktiskt prioriterat bort blogginläggen några kvällar också. Inte för att göra något jag måste, utan för att göra något jag tycker är roligt. Jag har bland annat suttit och skapat årets höstheader till bloggen, som nu är klar. Ibland behöver hjärnan få vara kreativ utan att behöva formulera en massa tankar. För inspirationen till att skriva har inte riktigt funnits där heller. Däremellan har det såklart varit alla de där vanliga vardagssakerna också. Jag har bland annat hunnit klippa mig, fått till flera promenader och en välbehövlig fika med en vän

Vardagskollage med promenad i skogen, fika, hortensior och bilder från min vecka.

Att börja högstadiet väcker tankar

Som jag skrev så fikade jag med en nära vän idag som jag inte träffat på alldeles för länge. Våra döttrar har känt varandra sedan innan de föddes (föräldregruppen) och är fortfarande bästa vänner, samtidigt som vi mammor också blivit nära vänner. Det är ganska fint ändå. Vi kom in på våra egna högstadieår och insåg hur olika vi minns dem. Hon minns högstadiet som en av de roligaste perioderna i sitt liv. Jag minns det nästan tvärtom. Att börja högstadiet är trots allt en stor omställning, och jag tror att mycket behöver få landa i sin egen takt.

Det var under de åren som jag blev sjuk i ätstörning. Jag blev ordentligt sjuk och även om jag sedan länge är frisk är det en erfarenhet som har satt sina spår. Därför tror jag också att jag reagerar extra starkt på den utseendefixering som unga möter idag.

Tankarna som mamma

Izzy berättade nyligen om sådant hon sett på TikTok, där unga tjejer uppmuntrar varandra att gå ner i vikt under kategorin siffran sjunker. Det gör ont i mig att höra. Jag vet hur snabbt tankar om kropp och utseende kan bli något mycket större. Vi pratar mycket om det här hemma. Om kroppar, ideal och den skeva bilden av att man måste se ut på ett visst sätt för att vara fin eller duga. Det finns ingen mall. Vi ser olika ut. Vi har olika kroppar, ansikten och personligheter. Det är precis så det ska vara.

Som mamma önskar man ibland att ens barn kunde få låna ens ögon för en stund. Bara för att få se det jag ser. En fantastisk tjej som är så mycket mer än det hon möter i en spegel eller på en skärm. Jag kan inte skydda Izzy från allt som kommer med tonåren. Jag kan bara finnas bredvid, lyssna, prata och fortsätta påminna henne om att hennes värde aldrig sitter i hur hon ser ut. Kanske behöver jag påminna mig själv om något liknande när det gäller vardagen. Jag kan inte hinna med allt hela tiden. Jag har ju skrivit tidigare om återhämtning och om hur olika saker faktiskt kostar energi. Det är något jag fortfarande behöver påminna mig själv om. Även sådant jag tycker om tar plats och energi, och att det därför ibland måste få vara okej att välja bort annat

Jobbet, träningen, familjen, BQ, vännerna och de där kvällarna i soffan framför en serie måste också få finnas. Ibland kommer bloggen längre ner på listan – och det får faktiskt vara okej

För livet händer ju inte mellan blogginläggen – Det är livet som blir blogginläggen.

Bloggens bilder är mina egna fotografier
Viss bildredigering och kreativ styling kan förekomma
för att förstärka ljus, färg, komposition och stämning.

Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept!

På sweetwordsbymirre.se gäller Copyrights regler

5

Hej, välkomna till mig. Jag heter Mirre och jag är skribent här på sweetwordsbymirre. Jag lägger ut mycket recept från Viktväktarna, så ni kan njuta av dem här inne. Jag har även stort fokus på foto, resor, bakning, mode och andra tips. Jag är uppvuxen på Östkusten och vackra staden Oskarshamn. Numera är jag dalkulla och bor i södra Dalarna. Mamma till Izzy född 2013 och sambo sedan 2001 med min partner BQ. Välkomna hit.

Kommentarer

  • Golden

    Spännande med högstadiet, är en milstolpe i livet som formar oss ganska mycket.

    Ja, det är tufft idag och jag tror att man som vuxen måste våga se sitt eget ansvar med… Hur pratar vi om vikt, motion ich ”rätt/fel” mat?
    En sak mina vänner med barn pratat om är att gör vi en maträtt till barnen och en annan till oss där vi räknar kalorier för att äta så lite kalorier som möjligt?
    Hur förklarar vi det för våra barn och ungdomar ?
    Eller gör vi samma maträtt till hela familjen?

    Sen påverkar kompisar, sociala medier m.m och det är tufft för dem som växer upp idag i detta klimat.

    • sweetwordsbymirre

      Ja som vuxen är det ju jätteviktigt hur man tar ansvar och jag då som haft ätstörningar som fortfarande sätter sina spår är ju väldigt medveten om hur jag ska och inte ska göra. Mina färldrar märkte nog inte helt hur dåligt jag mådde mer än att jag gick ner i vikt och var jättemager. Men måendet det tror jag inte de riktigt tog som lika stor varning. För man mår ju inte bra bara för att man märker att någon har ätstörning och man kontrollerar att den äter. Det är ju så mycket djupare än så. Det fick jag jobba mig ur och ta mig igenom själv. Det är något jag får leva med, men skulle aldrig påverka min dotter med det. Att prata med henne om vad det innebär och få henne på sunda tankar det kan jag göra, men jag kan inte påverka samhällets hets och ideal för kunde jag det så skulle det vara helt annorlunda

  • Jossu

    Jag har liknande känslor, att inspirationen att skriva saknas just nu. Mina tankar är på nästa veckas resa och alla vardagens måsten och trevligheter.
    Jag minns högstadiet som roligt, en del drama men också en tid då utseendefixeringen kom in i våra liv. Beröm för att jag gått ner i vikt av både vuxna och jämnåriga, ord som jag visste att jag aldrig fått höra om jag gått upp i vikt.
    Idag måste det vara ännu värre. Förr upplevde jag att idealet fanns i tv, tidningar och nätet som man kunde sitta vid hemma. Nu är internet och sociala medier ständigt med ungdomarna.

    • sweetwordsbymirre

      Ja det är ju så beklagligt att man tar sig rätt att påpeka någons vikt oavsett vilket håll den gått åt. Du kanske inte ville gå ner i vikt, eller så kämpa som bara den för att gå ner och så triggar dem dig då de säger så. Idag är det än värre, idealet som tonåringarna tror sig ska vara finns inte. Det är fejk och då försöka eftersträva att bli en Ai genering tex det går ju inte

  • Sandra

    Helt rätt. Man behöver få va kreativ ibland och bara andas. Allt måste inte komma ut i en blogg och en blogg ska inte kännas som ett tvång, utan något roligt som man får ut något utav.

    Hujja!!! Högstadiet är så mycket blandade känslor. Man möter nya fina vänner man möter,tyvärr, rötägg som inte alltid är så trevliga, man får ta mer ansvar än va man är van vid från lågstadiet och så som du skriver dyker nya krav upp, oftast på nätet men även genom mun till mun i skolan.

    Även jag har haft problem med ätstörningar och jag är rädd att det ska drabbas mina barn också. Därför tycker jag att det viktigaste är att man pratar om allt med barnen. Den öppna dialogen ger mer än man tror. Det förebygger mycket som tex mat hets o okontrollerad tränning bl.a.

    Ibland blir jag sur att det inte finns något som kunde ta bort just allt om mathets på nätet. Då viktfrågan är så stor just nu. Men vet att det är svårt att filtrera allt då det hela tiden kommer nya #’s som tar tid att se va det är innan det kan komma bort.

    Men öppen dialog utan begränsningar är det som alltid kan va bra när det kommer till unga.

    Ha en jätte fin dag 🌺

    • sweetwordsbymirre

      Ja jag är orolig för vilket ideal ocg kroppshets det ska framhävas att man ska se ut. För den personen finns inte. Det är så fejk allt på nätet nästan, de opererar sig, botox, Ai, behandlingar, appar som förskönar etc. Så det tonåringarna ser, det finns ju inte. Ingen ser ut så. Man har sett kändisar och influenser i verkligheten och de ser inte ut som på bilder på nätet. Inte ens jag gör det, för man lägger ut de foton som man får till snyggaste posen, sedan har man många andra som inte blir lika bra. Jag kommer göra allt för att inte Izzy ska påverkas, men hon kommer påverkas för jag och vi kommer inte kunna skydda henne från allt, för hetsen finns i skolan, på nätet, på tv och allt. Det går inte isolera henne i vakumisolerad skydds papp för hon ska skonas från allt- Men vi kan göra allt här hemma för att hon ska må bra.

  • fighterwomen09

    Vad fint av dig att finnas vid Izzys sida. När hon behöver reflektera & prata.
    Idialet är helt galet idag. Mycket prat om vad är bra mat & inte. Magen ska inte vara platt. Men heller inte att man ska ha en som puttar ut. Å det är fruktansvärt 😠.

    Jag skulle vilja ibland se det som andra runt ser på mig. T.ex. Kent. Så man for perspektiv på sig själv 🙂.

    Dem sista raderna som du skriver borde man ibland påminna sig om som bloggare.

    För livet händer ju inte mellan blogginläggen – Det är livet som blir blogginläggen!!

    Ta hand om dig och va rädd om dig❣️🤗

    • sweetwordsbymirre

      Ja man skulle vilja kliva in i andras ögon för att se vad de tänker och gör ibland. Samt även kunna förstå allt lättare och hitta rätt att säga och göra. Ja det är en idealhets som gör att den hetsen hur man ska se ut finns inte för att det är AI redigeade bilder de flesta samt massa botox, etc samt underkläder som håller in magen osv. Så idealet är skevt.

  • Emelie Andersson

    Så tråkigt och jobbigt att komma hem på kvällen och känna att energin är tömd 🙁
    Roligt att däremot pyssla ihop en höstheader!😍

    Inte lätt att vara tonåring idag och att växa upp i all kroppshetts 🙁 sociala medier bidra heller inte med bra saker så förstår att det är mycket tankar i huvudet hos henne.

    • sweetwordsbymirre

      Nä det är inte lätt att vara tonåring, det har nog alltid varit jobbigt. Men nu är det lättare att komma åt allt, nu kan man se det man mår dåligt över bara ett klick bort. Ja energin är verkligen tömd vissa kvällar, så min lediga tisdag är guld värd.

  • Karoleen

    Tyvärr har det alltid och (jag tror tyvärr) att det alltid kommer vara sjukt jobbigt att vara en tonårs tjej. Och jag tycker att du har inget att förkara eller ursäkta, öivet och din familj är viktigast. Att bloggen blir lidande är på längst ner på listan!

    Jag minns att jag mådde dåligt men döljde det väl. Jag hade en ätstörning som ingen såg, för att det var ett konstant smallhets och jag ansåg vara ”duktig” som inte åt… mina föräldrar berömde till och med mig för att jag givk ner i vikt, men de förstod inte faran. Jag levde på ipren och Diet coke… och tränade som en gnu. Vägde alldeles för lite för min vikt och det påverkade mig så mycket, men ingen såg att jag led. Men jag kom ur det, tillslut. Jag hade gett vad som helst för att ha haft en mamma att prata med, så du bör vara väldigt stolt att du ser och finns för Izzy. Det är strongt av dig! Mina föräldrar förstod helt enkelt inte, och var så inne i det själv, så de hetsade också.

    ❤️

    • sweetwordsbymirre

      Ja mina föräldrar märkte det inte heller mer än att jag vart så mager, men mitt mående tycker jag nog inte heller att någon såg så som du säger. Det fick jag reda upp och ur mig själv. Att flytta som 19 åring till Stockholm var helt rätt, det gjorde att jag växte och kom ur den onda cirkeln. Men hua så dåligt man mådde och man minns det mer sorg och ångest. Kram till dig som också haft ett jobbigt högstadie med ätstörning

  • Angelica Elversson

    Men oh jösses det där med vikt är så sjukt att det ska skrivas om i sociala medier, alltså som att det är en tävling. Det är ett så laddat ämne.. Man är fin som man är, bara man själv mår bra fysikt och psykiskt, jag tror du förstår vad jag menar..
    Förstår att detta tagit på din energi, inte så konstigt..

    Man behöver ladda sina batterier! Va rädd om dig! Kram

  • Znogge

    Det är inte lätt att vara tonåring i dag men då är det viktigt med vuxna som lyssnar. Denna kroppshysteri och alla dessa ideal. Jag känner igen det från när vår dotter började sjuan och hon är vuxen i dag. Vår yngsta dotter har en ät- och träningsstörning så jag vet så väl hur det är.

  • Lisa

    Tycker du gjorde helt rätt som tog en bloggpaus. Det finns det som är viktigare. Håller med dig om sociala medier och deras skönhetshets. Min dotter, som faktiskt är över 30 nu.har alltid kännt en press att vara så perfekt. Hon har fortfarande den pressen. Mellan varven mår hon väldigt dåligt. Det är sjukt som det är idag.. Jättebra att du tar upp det i ett inlägg kram 🩷

  • corkystyle

    Så kul att Izzy ska börja högstadiet. Minns hur det var för en själv. Jag bytte skola när jag började högstaiet då jag gick låg och mellanstadiet i Delsbo men bytte till en skola i Hudiksvall där jag gick högstadiet. Jag själv har också haft ätstörning men för mig var det på gymnasiet där det blev värre då jag bodde på skolan på veckorna och åkte hem på helgerna.

  • dixiwonderland.com

    Högstadiet var den värsta perioden i mitt liv när det kom till skolan. Har alltid haft det jobbigt i skolan men fyfan va hemskt det var. Blir glad av att läsa hur närvarande du är i hennes liv 🥹 Det är verkligen ingenting som ett barn kan ta för givet idag. Hade min mamma varit det så hade min uppväxt sett så mycket i min uppväxt varit annorlunda. Jag tror det är ett helvete att ha barn i dagens samhälle och jag är så tacksam att jag inte växte upp med sociala medier på samma sätt som barn gör idag. Jag tror det absolut viktigaste man som förälder kan göra idag är att prata med sitt/sina barn och vara närvarande. Se över deras sociala medier (kolla vilka de chattar med etc) då grooming är så mycket större än vad man tror. Er dotter verkar vara en otroligt smart tjej så jag hoppas att hon kommer få det bra i högstadiet.

  • Lena

    Livet händer absolut mellan blogginläggen och som jag alltid sagt blogg ska vara något roligt inte ett måste och när livet testar en på detta sätt kan det lätt bli hjärnmos på kvällar. Det här med sociala medier är så svårt, absolut bra på olika sätt men allt mer blir negativt vilket är så sorgligt och svårhanterat.

  • petra

    Ibland behöver man en bloggpaus

    högstadiet var ingen rolig tid för mig och tror många specillet flickor kan känna igen sig där, det händer så extremt mkt i tonåren och min yngsta fick det tufft med skolan från ingenstans, hon hade lätt för sig alla år men klarade inte ljudnivån o allt stök runt omkring så det fick bli en mindre skola med väldigt få elever men det blev bra det med tillslut.

    sociala medier ställer verkligen till det ,sån enorm kroppsideal med smink kropp osv…

    KRAM

  • Marianne

    Det finns mycket annat än bloggen som tar ens tankar och det är väl helt ok att lägga den åt sidan då,så känner väl vi alla någon gång.

    Denna fixering på kropp, utseende och kläder är hemsk, att vi matas hela tiden hur vi ska vara och se ut för att duga, det är fruktansvärt. Förstår att det finns mycket oro öev en tonårsdotter och att det är viktigt att ta upp dessa saker hemma.
    Jag har länge tänkt att det skulle vara obligtoriskt med skoluniform såsom i vissa andra länder, det hjälpr åtminssotne med hetsen av vem som har de nyaste och dyraste märkeskläderna.

  • Annika

    Izzy har dig vid sin sida❤️ (ja pappa också)
    Men du vet hur fel det kan bli när ÄS tar över.
    Så ni kommer att klara det här tillsammans med tonårstiden o högstadiet.
    Du o BQ är fantastiska föräldrar ❤️

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *