Sista kvällen i Höga Kusten – Vemodigt men fint avslut

Sista kvällen i Höga Kusten är här och det känns faktiskt både vemodigt och lite sorgligt. Det har varit en vecka fylld av vackra platser, nya upplevelser och många fina stunder tillsammans. Samtidigt ska det, hur konstigt det än låter, också bli skönt att komma hem igen och landa i vardagen. Redan nu känns det faktiskt som att vi gärna återvänder hit nästa sommar. Men det får framtiden utvisa.”

Sista kvällen i Höga Kusten avslutades med ett besök på Naturum

Innan vi började runda av vår semester gjorde vi ett besök på Naturum Höga Kusten. Ett perfekt avslut på veckan. Här får man lära sig mer om Höga Kustens unika natur och varför området är ett världsarv. Utställningarna berättar om landhöjningen, djurlivet, skärgården och hur landskapet har formats under tusentals år. Det finns mycket att upptäcka, både för vuxna och barn, och utsikten från området är dessutom väldigt fin. Det finns också ett mysigt café där vi passade på att ta en fika. Det smakade riktigt gott.

När jag tänker tillbaka på veckan är det många platser som kommer att stanna kvar i minnet. Vi har promenerat längs den magiska klapperstensstranden vid Rotsidan, njutit av den härliga miljön vid Storsand Havsbad, besökt Paradiset i Örnsköldsvik och haft fina stunder i Friluftsbyn. Varje plats har haft sin egen charm och tillsammans har de gjort den här resan till något alldeles extra.

Lite extra semester – tillbaka till rutinerna

Som det brukar bli på semestern har vi unnat oss lite mer än vi gör hemma. Någon extra fika här, något gott där och kanske inte riktigt samma rutiner som vanligt. Inga stora mängder, men lite mer än vardagen brukar bjuda på. Och vet ni? Det ska faktiskt bli ganska skönt att komma hem igen. Jag ser fram emot att hitta tillbaka till de vanliga rutinerna med mat, vardag och rörelse. Det är något tryggt i det också. Däremot ser jag inte fram emot den långa bilresan hem i morgon. Den känns betydligt mindre lockande än allt vi fått uppleva här.

Sista kvällen i Höga Kusten – dagens söta möte

Även här på semestern har jag fortsatt med mina kvällspromenader. Flera av er har skrivit och frågat hur jag orkar gå varje dag och om det inte känns jobbigt. Det enkla svaret är faktiskt att jag inte tänker så mycket på det längre. Jag bara gör det. När något blir en naturlig del av vardagen slutar det att kännas som ett måste. För mig är promenaden lika självklar som att borsta tänderna. De dagar jag hoppar över den är egentligen bara om jag är sjuk, har huvudvärk eller redan har något annat inbokat. Mitt råd är därför inte att vänta på motivationen. Börja bara. En kort promenad är alltid bättre än ingen alls, och med tiden blir det ofta en vana som känns helt naturlig. Det handlar inte om att vara duktig eller prestera, utan om att ta hand om sig själv på ett sätt som fungerar i längden.

Och dagens promenad bjöd dessutom på ett riktigt gulligt möte. För några dagar sedan berättade jag ju om den lilla grisen som dök upp under en av mina promenader. Om ni missade det inlägget så var det verkligen ett oväntat och charmigt möte. I kväll var det istället en liten hund som kom fram till mig. Till en början var jag faktiskt lite tveksam. Man vet ju aldrig om en hund vaktar gården eller om den kanske inte tycker om främmande människor. Men den kom lugnt fram med svansen viftande så mycket att hela kroppen nästan följde med ♡

En kompis som ville klias på magen

Så fort jag började prata med den lade den sig direkt på rygg och ville bli kliad på magen. Den var otroligt kelig och väldigt söt. Jag valde ändå att bara klappa den försiktigt på sidan av huvudet. Inte för att jag tror något negativt om hundar, utan helt enkelt för att jag inte kände den. Vi är ju ute på landet och man vet aldrig om den har fullt med fästingar eller om den bara inte är van vid främmande människor. Den verkade gärna vilja följa med mig en bit, men jag sa lite vänligt: ”Nej du, nu får du gå hem igen.” Och det gjorde den faktiskt.

När jag senare vände tillbaka åt andra hållet var den inte kvar längre, så den hade nog gått hem eller blivit insläppt igen. Kanske var det lika bra. Den hade nog redan charmat tillräckligt många förbipasserande för dagen.

Tack för den här veckan, Höga Kusten

Nu knyter vi ihop säcken för den här resan. De två andra tog sig ett sista dopp nu under kvällen, medan jag valde att sätta mig nere vid bryggan och bara njuta av lugnet en sista gång. Det var något särskilt med att sitta där och lyssna på vattnet, trots att kvällsluften blivit ganska rå och kylig. Nu väntar en lugn kväll framför tv:n innan det är dags att krypa ner i sängen. I morgon ringer klockan och då börjar resan hem igen. Jag ska erkänna att jag känner mig lite frusen och har ont i kroppen. Nästan som om jag håller på att bli sjuk. Jag hoppas verkligen att det bara beror på den kyliga kvällen och inte på att något är på gång.

Vi tar med oss fina minne från Höga Kusten

Med det sagt vill jag tacka er som har följt med oss under veckan här i Höga Kusten. Tack för alla kommentarer, hälsningar och fina ord längs vägen. Det har varit så roligt att få dela den här resan med er. Nu säger vi hej då till stigarna, havet, klipporna och de fantastiska vyerna. Vi säger även tack och hej till Höga Kusten för den här gången. Vi tar med oss alla fina minnen hem och hoppas att vi en dag får återvända hit igen. Vi ses snart igen – hemma ♡

Läs alla våra inlägg från Höga Kusten i år här

• Resan till – Höga Kusten
• Rotsidan – Höga Kusten
• Friluftsbyn – Höga Kusten
• Storsands Havsbad – Höga Kusten
• Paradisbadet – Höga Kusten
• Rotsidan m,fl – Höga Kusten
• Sista kvällen i Höga Kusten

_{Bloggens bilder är mina egna fotografier
Viss bildredigering och kreativ styling kan förekomma
för att förstärka ljus, färg, komposition och stämning.}

_{Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept!}

_{På sweetwordsbymirre.se gäller Copyrights regler}