-
Jobba med småbarn i ditt läge?!
Kära Bloggvänner
Nu är första veckan snart gjord och det har gått både bra och så har det varit ångestfyllt. Det har gått bra på plats och alla är så goa. Dock har jag fått både kraftig huvudvärk, stupat i säng och sovit tre timmar efter och även fått panikångestattack. Det har även flutit på en av dagarna och jag har kunnat städa här hemma. Med det sagt både upp och ner med andra ord. Det är två timmar jag jobbar nu och det är precis vad jag orkar med för min utmattning just nu. Jag hoppas också att doktorn förstår det när vi ses om drygt en vecka.
Kan du jobba på småbarn?
Det är verkligen flera kollegor som frågat mig om jag ska kunna jobba på småbarn framöver. Vissa har sagt det i endast omsorg och med oro för att jag mått som jag gjort och gör. Samt vissa eller rättare sagt en har sagt det plumpigt att jag är typ ”dumdristig” som tror och tänker tanken ens att jobba med småbarn i mitt läge. Om jag ska svara på den frågan så säger jag – Jag vet inte och det får ju tiden utvisa. Jag har frågat min fysioterapeut och hon har sagt att det ska inte vara några problem. Det ska fungera så länge jag inte statiskt lyfter i precis samma hållning med samma lyft konstant. Samt att jag inte ska göra det var femte minut och göra det i onödan.
Jag ska träffa fysioterapeut idag så ska prata mer med henne om det. Nu ska jag gå jobba denna veckas sista 25% av min arbetstid.
√ Mer från sweetwordsbymirre
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
Handelsträdgård och hjärnspöken!
Kära Bloggvänner
Tisdag och jag har varit två dagar på jobbet och det känns såklart härligt att vara där igen. Det finns såklart spänningar och tankar som kommer och går i huvudet. Tankar och känslor som också gör att jag tänker sönder saker. Det har inte bara med jobbet att göra, utan det sitter i huvdet på grund av utmattningen. Igår hade jag rätt inställning när jag gick dit och då gick det bättre. Idag var jag mer stressad och spänd och det påverkade såklart hela kroppen och mitt mående. Det är i alla fall härligt att träffa kollegor och barnen och de ser så glada ut att jag är där igen.
Mysig stund på handelsträdgården
Idag efter jag slutat så gick till handelsträdgården som ligger nära mitt jobb. Jag gick runt där och varvade ner lite. Ville också kika på vilka blommor som kunde tänkas vara intressanta till vår balkong. Jag köpte med mig fyra stycken och två hängkrykor och lite dekoration. Jag ska ju plantera om dem i krukorna, nu satte jag i dem sålänge. Det var för tungt att köpa blomjord nu och bära med hem för mig eftersom jag går till och från jobbet. De gamla hängkrukorna som vi hade innan, de var för rostiga nu efter att vi haft dem i flera år. Jag ska visa er allt sedan då det är klart med omplantering, nya stolsdynor etc.
Igår köpte jag även nytt till Bellis, hon behöver alltid nya kläder och en tunnare jacka blandannat. Hon vart jättenöjd över allting och har en av tröjorna (den gråa) på sig i skolan idag och nya jackan. Det är så mycket varmare än man tror när de är ute och leker på skolgården med solen mitt på och asfalt överallt.
√ Mer från mitt hem sweetwordsbymirre
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
Dra av plåstret bara
Kära Bloggvänner
Idag är det verkligen inte roligt väder, det är i dagligt tal ”TRÖKVDER”det är kyligt och det småduggar. Har precis målat naglarna nu och väntar på att de ska torka. Innan dess har jag tagit hand om tvätt och disk. Så det är något att göra hela tiden.
➤ Vad gör ni idag denna söndag? Är det fint väder hos er?
Dra av plåstret bara
När man kommer ut så har fåglarna bajsat på bilen och inte så lite heller. Det är på däcken, fälgar, lacken och fönstren. Så offantligt drygt. Jag har hört att de ofta bajsar på nya bilar för att de glänser mera. Jag vet inte, men våra bilar har de ofta bajsat på oavsett vart vi har stått någonstans. Man önskar man hade ett garage. Vi hade ju det, men vår bil är för hög och bred så den kommer inte in där. Därför fick vi säga upp garaget och fick parkeringsplats istället. Tur var det, för det är säkert minst ett års kö på att få parkeringsplats nu.
I morgon är det dags att börja jobba igen och jag vet inte vad jag känner, känner inte efter så mycket. Jag tror att det är att dra av plåstret och få det gjort. Det är ju trots allt någon gång man kommer tillbaka. Det är ju en form av mjukstart eftersom att det är röd dag på onsdag. Veckan efter så kommer jag att endast jobba två dagar då det då också är en röd dag och de andra två ska jag resa till annan ort och få magnetröntgen gjord.
Den här helgen har Bellis varit väldigt grinig, otålig och tvär hela tiden. Hon tjaffsar emot och något ska hända precis hela tiden. Gör det inte det kommer det grodor ur munnen gång på gång. Jättedrygt, exakt det jag känner att jag orkar med nu innför måndag. Jag vet inte om jag sänder ut något energi som hon snappar upp. Förmodligen är det så och vi kan inte rå för det någon av oss. Antingen det eller så är hon på väg att bli sjuk.
√ Mer från mitt hem sweetwordsbymirre
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
Tänk på allt du redan klarat av!
Hej Kära Bloggvänner
I morse vart det lite struligt när tösen skulle till skolan. Hon var inte helt med på noterna med ytterkläderna hon behövde ha på sig. Det är kallt idag och det ville hon inte erkänna det för sig själv. Det ledde till att hon missa bussen. Hon såg den åka då hon kom utanför vår port. Ja vad händer då, det kan man ju fundera på då bilen och pappi är på jobbet och i annan stad än vi bor i. Jag ringde en kompis men hon var sjuk så det gick inte. Det fanns inte så många andra alternativ än att gå till skolan då nästa buss gick trettio minuter senare. Jag vill inte heller att hon åker med den eftersom det är en stadsbuss och inte en skolbuss. Man vet inte vilka som kan sitta på den. Ja nåväl jag hade väl kunnat hakat på såklart, men hon kom mer i tid av att gå till skolan. Dessutom kände inte jag för att betala extra för min del också.
Man är inte alltid så stor som man känner
Det är en 25 minuters promenad dit och så även hem då. Jag fick följa med henne och hon kom ungefär 10 minuter för sent till skolan. Jag fick då bonus på en rask promenad på typ fyrtiofem minuter direkt på morgonen innan frukost sammanlagt. Tyvärr vart hon ledsen då jag gick och vi sa hejdå. Hon stod i fönstret i deras korridor och jag stod utanför och vinka. Hon såg jätteledsen ut och smsa att hon ville jag skulle komma. Jag som jobbar med pedagogik vet att det är bättre att bara gå sådana här gånger. Det kändes inte helt ok då klassrumsdörren var stängd och jag inte helt säkert visste om hon skulle gå in eller inte utan sitta kvar utanför i korridoren och vara ledsen.
Jag fick då vända och gå in till henne igen så jag såg till att hon kom in i klassrummet. Vad gör man inte för sin dotter. Jag kände mig ju inte särskillt fräsch må jag ju erkänna. Man var ju varm, trött, blek, osminkad och lite påverkad av att hon sett så ledsen ut. Vi knacka på dörren och hennes fröken som är toppen tog hand om henne.
Bryta den onda cirkeln som blivit
Det är jobbig vecka för mig detta, jag är inte alls redo att börja jobba igen. Jag känner mig inte redo för fem öre faktiskt. En utmattningsdepprission med kraftig värk också tar lång tid att läka och jag oroar mig för bakslag. Jag kan inte slappna av om kvällarna när vi går lägger oss. Ligger ofta och gråter och ångesten gör sig påmind. Som tur var somnar BQ snabbt så han inte störs av det. För han skulle vilja ligga och krama mig hela tiden annars. Jag är fortsatt sjukskriven denna veckan men om en vecka ska jag börja på tjugofem procent. Det kanske låter lite, men det är det inte när man inte mår bra och har värk.
Jag har jättefina kollegor och de kommer vara jättefina och måna om mig. Det handlar inte alls om dem, eller jobbet alls egentligen. Jag är inte där mentalt än och det vet jag inte när jag kommer vara det. Fastän doktor, fysioterapeut, psykolog säger att jag kommer må bra av det. Jag måste ju tro på dem, inte sant?
STARKARE
Ja, du kommer gro en dag
Men det kommer kanske ta ett litet tag
O jag vet det kräver mod att våga visa dig så skör
Visa dig svag
Allt det svåra har ett slut
Tänk på allting som du redan klarat avDu behöver inte le
Ingenting du inte vill
Du orkar med
För du bär på någonting tungt
O jag kan se att sorgen ännu är så ung
Darin en ny favorit här hemma
Tösen har verkligen fäst sig vid Darin, inte mig emot jag gillar också honom. Hans röst är unik och hans personlighet är lovely. Hon vill verkligen se honom live och jag har sett att han uppträder i Oskarshamn i sommar. Det kommer dock inte passa att ta med henne dit. Det kommer inte vara så barnvänligt då. Han kommer vara på hamnfestivalen Lattitud 57 och uppträda 21 på kvällen. Det är en jättetrevlig festival och jag har gått på den några gånger. Inte särskillt svårt att räkna ut kanske med tanke på att jag är från Oskarshamn.
Han uppträder dock på Gröna Lund i september och den hoppas vi att vi kommer iväg på. Hon vart så glad då vi talade om det att hon fick tårar i ögonen. Tösen gillar också Marcus och Martinus, Smash In To Pieces. Hon ska se de sistnämnda med BQ i sommar. Då hoppas jag att jag kan haka på Darin då i sensommar sedan. Jag hade gärna sett Marcus och Martinus också, för snacka om två glada personer som sprider kärlek och härlig energi omkring sig. Fast för BQ,s del är det nog hårdrockarna som gäller först, sedan Darin.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
-
Jag spricker snart i tankarna!
Hej Kära Bloggvänner
Jag har varit ledsen de senaste dagarna och det är för att vi ska göra en grej för en kompis. Kan ju inte skriva mer än så eftersom man vet inte om hon skulle läsa här. Det är en lördagskväll och att det är ute i vimlet på krogen och restaurang. Det har stressat mig mycket denna veckan. Jag har vridit och vänt så mycket på det här att jag orkar inte tänka på det mer. Har fått fler nya läsare här och för er som missat så är jag sjukskriven för utmattning och kraftig värk. Jag vill ju träffa dem, de är jättetrevliga och min kompis är min en av mina bästa vännner också. Vi är ju kompisar allihopa, så därför har jag fått slita med detta samvetet.
Ässcch Mirre ryck upp dig nu!
Ja detta ekorrhjul har malt i mitt huvud. Jag har känt som jag sviker min vän för att jag faktiskt tagit beslut att inte följa med. Jag börjar jobba 25 procent om ytterligare en vecka. Det stressar mig också då jag faktiskt inte mår bra än. Det kommer jag kanske inte göra förrän jag kommer in i vardagen igen. Då jag utsätter mig i att komma tillbaka till en fungerande vardag. Nu är jag skyddad från allt då jag är sjukskriven. Min psykolog har sagt att jag ska utsätta mig för saker. När jag bestämt mig för att fullfölja det ska jag göra det oavsett hur mycket ångesten kickar in och hur jag mår. Om jag bestämmer mig för att ta en fika med en kompis så ska jag det.
Dock ska jag på förhand bestämma hur lång tid det får ta. När det gått den tiden är jag godkänd att få gå om jag inte orkar längre. Det är ett sätt att ta sig vidare framåt.
Att erkänna för sig själv är inte alltid lätt
Det är dock lite skillnad att gå ta en fika på stan med en kompis från att gå på krogen. Att äta middag på en resturang en lördag som brukar kunna vara väldigt fullsatt. Då det är mycket liv och rörelse där. Nu tvingades jag tala om för hennes vänner också hur jag mår och varför jag inte hakar på. Tro mig jag har verkligen försökt tvinga mig själv att haka på på lördag, men det går inte. Det har lett till mer smärta och orolig sömn på nätterna denna veckan.
Jag känner för att bara gömma mig under täcket nu och hoppas på att allt känns bättre efter det då. Jag fick i alla fall nytt tränignsprogram av fysioterapeut. Med det sagt ska jag öka motionen varannan dag med raskare powerewalk på max 45min. Den dagen jag inte går raskare powerwalk ska jag gå lugnare promenad och göra tränignsprogramet hon gett mig. Kroppen, nacken och skulderblad måste få vila också mellan den utökade tränigen. Idag gick jag en långpromenad på 45min och i raskare takt. Varför jag får öka succesivt och sakta är för att man belastar nacken då man gör fysisk aktivitet. Det tänker man inte på, men man drar upp axlar och spännar nacken när man gör motion som gör att man tar ut sig.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
