-
I found it hard, it’s hard to find!
Trevlig Lördag Kära Bloggvänner
Nu har jag hållit mig i kullisserna igen märker jag eftersom att jag har tagit paus härifrån. Jag har inte haft lust eller vetat vad jag ska skriva om helt enkelt. Det är en vardag som rullar på och en vecka har gått efter semestern. Skolan startar igång igen nu på tisdag vilket är jätteskönt. Det är något som vi och fler familjer behöver, få rutiner igen. Det finns också en baksida där vissa barn som mår dåligt i skolan och mår väldigt psykiskt dåligt förmodligen som har en jättekämpig helg där de vet att allt sätter igång igen. Dem får man tänka extra mycket på och vi får hoppas att de får den hjälpen de måste få och att alla skolor har den resurs som individen behöver.
Har ni börjat jobba efter semestern och när startar eller startade era barn skolan för höstterminen?
Träffat på Hanna som har liknande mående
Ja en vecka har gått och det är klart att det går bra på jobbet och jag får hitta mina strategier och metoder för att det ska fungera helt enkelt och man får försöka hitta den styrkan i sin vardag och inte se allt i sitt sjukskrivna jag hela tiden. Jag träffade på Hanna en jag känner som också har problem liknande min. Det visade sig ju mer vi pratade att vi har väldigt lika mående och att hon faktiskt peppade mig att försöka se allt lite ljusare då hon klarat av att göra det. Hon klarade av att jobba heltid. Man får inte gräva ner sig för mycket och se dem som ingenting går. Man kommer verkligen inte vidare från sina psykiska problem då och man kommer heller inte bli frisk från utbrändheten. När man mår som sämst vill man endast vara hemma och flyr från allt och säger nej till allt. Det känns skönt för stunden men du blir inte frisk från ditt mående, du förlänger det.
Vad gör jag för att må bättre?
- Går hos fysioterapeut
- Gör mindfullnes
- Går hos psykolog
- Tränar och motionerar
- Hittar stunder till avslappning
- Månadsvis kontakt med doktor
- Utmanar mig för att komma vidare
Inse dina begränsningar, men utvecklas i dem
Jag har mer fysiskt arbete jämförelsevis med Hanna som exempel som jobbar på kontor. Det har ju såklart stor betydelse. Det fick mig att försöka tänka att man faktiskt får vila när man jobbar på förskola då man är ute med barnen. Då är man ju ute och kan göra sina andningsövningar, stretcha, gå undan med mindre barngrupp och även sätta sig med färre barn då man faktiskt också ska rotera runt när man är ute och konrollerar dem på gården. Det är mer slitsamt då vi är inne och har verksamhet. Vi sa också när vi roddade runt i vårt samtal att i vårt fall spelar det inte så stor roll vad vi jobbar med utan att vi mer hittar sättet att slappna av och även vilar nacken om dagarna när vi kan. Hitta sättet att slappna av de stunder det går och även försöka mer än man gör för att inte gräva ner sig. Såklart är detta olika för oss alla och vi har olika syn på allting hur vi ser det.
Det gäller inte alla, jag pratar om mig
Det är mer och mer så man måsta tänka, likaså som man också måste skynda långsamt och inse sina begränsningar och inte stressa fram i något oavsett vad man jobbar med. Fast att bara stanna hemma och fly från allt är inte rätt och där har jag insett att jag måste rädda mig själv från. Det kan leda till bestående ångest som inte kommer försvinna om jag inte tar tag i det. Det är inte lätt, JAG LOVAR, det är framsteg, baksteg, ångest, tårar, rädsla, ilska osv. Fast ta tag i det måste jag och där finns ingen återvändo. På semestern hade jag bestämt mig för att säga upp mig och bli arbetslös endast egentligen för att jag vill fly från allt. Hur frisk kommer jag bli då? Jag vet inte, inte alls skulle jag tro?!
Det är individuellt och vi får själva tänka vad som är bäst
Såklart är detta individuellt, ibland kanske detta utan tvekan är det rätta valet för att man mår dåligt just av jobbet så pass mycket att man istället skulle få psykiska problem av att vara kvar. Det är inte så för mig, så i mitt fall skulle det enkom vara för att fly undan vardagen. Endast för att det är hemma jag tror att jag mår bäst fastän för mig är det istället ett sätt att förskjuta allt framför mig. Det är inte lätt jag LOVAR, jag kommer vilja fly, ha rädsla, stress ,ångest och mer därtill. Komma vidare det måste jag annars kommer jag nog snart inte orka något alls.
Nu lägger jag locket på om detta på bloggen för att det är ju där jag är och kommer fortsätta att vara ett bra tag till och det kommer att prägla min vardag men jag kommer få kämpa vidare i detta. Det finns inget mer att berätta egentligen för det är ju såhär det är.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
-
Hur ska man hantera en utmattning?
Trevlig Tisdag Kära Bloggvänner
En avkopplande stund på eftermiddagen idag hade jag och tösen. Hon ville bada och jag fick njuta av det finfina vädret minsann. Det var hanterbart och gick att bada i vattnet, det var inte för kallt, men inte var det då varmt. Det var fler som badade också och det såg så skönt ut att komma med cykeln efter de jobbat klart för dagen och doppa sig innan man sedan cyklar eller går hem igen för att laga middag efter man duschat sedan. Ja eller vad de nu gör då de kommer åter hemåt igen.
Nu är man igång med vardagen igen
Nu har jag jobbat i två dagar vilket inte varit några konstigheter rent jobbmässigt. Jag är en bra pedagog, jag kan min grej och det är inte det som är problemet. Jag älskar att vara pedagog och det är där jag vill vara egentligen. Dock har jag fortfarande så mycket ångest och hjärnspöken kvar i kroppen och skallen som jag måste få bukt med. Det blir också mer påtagligt då man är på jobbet. Hemma är man trygg, där har man koll och man kan rida ut ångesten då den kommer. Jag känner mig så sårbar och stressad då jag är där att jag vet inte vad som är bäst för mig längre faktiskt. Jag pratade även med chefen idag och vi hade ett toppen samtal. Hon är så förstående i situationen, en pärla är hon.
Enligt läkare och fysioterapeut så är det just där jag ska vara för att klara av att på sikt kunna greppa om detta och det kommer då klinga av mer och mer. Det är så öppet på en förskola, det är inte en lugn miljö och det är inte lätt att hantera sin stress där. När läkare och fysio säger så menar dem jobbrelaterat i sig, att komma åter till en vardag efter sjukskrivning. Jag är tveksam att jag kommer att hitta lunget där för att komma vidare i min situation.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
-
Stack som en nål i foten!
Trevlig Tisdag Kära Bloggvänner
Det fortsätter att ramla på här och idag är det tisdag och halvmulet väder som varierar sig här hos oss. Vi har varit iväg på en promenad där vi stanna och lekte vid stadslekparken en bra stund, sedan så fick tösen svalka sig med en mjukglass. Jag har försökt få lite gjort här hemma också och vikt in all rentvätt och plockat undan allt som ligger och stör i ögat exempelvis kläder och annat som man slarvat med och inte plockat in. Emellanåt är man nitisk och har så städat och undanplockat och emellanåt är man lite mer avslappnad och inte städar undan allt lika fort. Nu var det så att det var lite som låg här och där, och det kan vara skönt att man kan ha så också emellanåt.
Har aldrig hänt mig innan
Jag har även fått iväg lämnat nya gardinerna som ska sys upp av Bellis förra syslöjdsfröken faktiskt. Hon har gått i pension och jag chansa och fråga om hon kunde tänka sig. Även en klänning ska hon fixa som sprunnet ska minskas lite på. Det är endast 1 dm från troskanten sedan resten öppet och det är lite för mycket. När man går lite fortare så syns i stort sett trosan, det är väl kanske 5 cm i från att det inte gör det. Det känner jag mig för gamal för att gå så, möjligen utomlands och på ett strandparty, men inte annars. Ja nåväl, idag när jag gick och fejade lite så stack det till i foten som om jag klivit rakt över en nål. Det gjorde rent ut sagt svinont och jag tänkte vad har jag nu trampat på?!
Kan det ens vara möjligt?!
Första tanken tänker man ju glas eller nål, för så pass ont gjorde det. Jag kollade efter och ni kan aldrig ana. Det var ett svart hårdare hundhår som hade gått igenom huden på undersidan av foten. Varje steg jag tog ömmade ordentligt. Hårstråt hade också gått in en ordentlig bit in i huden på baksidan av foten. Detta har aldrig hänt mig tidigare som har varit med hundar sedan jag var liten. Jag har hört andra som fått det och de har sagt att det gjort superont. Det gjorde också ordentligt ont när jag drog ur hårstråt. Det var precis som om det hade varit en nål eller något annat vasst.
Nu ska jag om en stund ut och gå en långpromenad tillsammans med Bella och min kollega och vän Martina.
MISSA INTE ANDRA LÄNKTIPS
Mer från ➜ sweetwordsbymirre
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
Smash Into Pieces och väsktips
Trevlig Söndag Kära Bloggvänner
Veckorna går snabbt och jag önskar att de kunde gå långsammare. Jag har en veckas semester kvar innan jag återgår till arbetet. Jag är inte redo att börja arbeta igen av flera anledningar som jag inte vill gå in på. Jag kommer dock att börja med 75 procents sjukskrivning och två timmars närvaro på arbetsplatsen per dag. Därefter är planen att jag ska kunna arbeta 50 procent från och med september. Detta är den nuvarande situationen och vi får se hur det utvecklas.
Tänkta tipsa er om en grej, HÄNG MED!
Perfekt att ha på din löptur eller powerwalk
Jag vill ha så lite som möjligt att bära på när jag är ute på mina löprundor eller powerwalks. Det ska vara smidigt och bekvämt. Sedan några år tillbaka har jag en sportigare midjeväska på mig när jag är ute. De kallas ➜ träningsväska och de är plattare än vad en standard midjeväska är. Väskan är designad för att hålla mobilen på plats och rymmer endast själva mobilen utan fodral och en mindre nyckelknippa. Den är tillverkad av polyester, vilket är ett svalare och mer andningsbart material som lämpar sig väl för varma sommardagar. Jag använder den även på sommaren när jag är ute med hunden och på jobbet när jag bär klänning, eftersom den är mycket smidig och rymmer allt jag behöver.
Smash in to pieces
Igår var Isabelle och hennes kompis och såg på ➜ Smash Into Pieces i Säterdalen. De åkte tillsammans med BQ och med höga förväntningar. Det var en stor publik, så det måste ha varit i stort sett slutsålt. Förväntningarna de hade innan de åkte uppfylldes, för det var en utmärkt konsert. BQ tyckte också att det var fantastiskt, och vädret var också med dem hela kvällen. De hittade också en utmärkt plats lite vid sidan av scenen, en liten bit bort. Om de hade stått längre fram hade de inte sett någonting, eftersom det mestadels är vuxna som står framför dem. Dessutom är bandet känt för att ha mycket hög volym på sina konserter, så med öronproppar och lite avstånd var det nog pricken över i, skulle jag säga.
Tjejerna var väldigt noga med sin klädsel och styling innan konserten med. De höll på en ordentlig stund innan de åkte. De skulle ha lila som dresscode. De skulle ha plattat hår med diadem som jag fixade på dem. Till det lila skulle de ha guldig ögonskugga och målade fransar. De var så fina och taggade. Samt BQ var så stolt och nöjd över dem. De hade sköt sig hela konserten och varit så fokuserade och verkligen lyssnat och diggat med. De kunde verkligen låtarna också, så det kan man kalla två tjejer som är riktiga fans.
Korta klipp från konserten
MISSA INTE ANDRA LÄNKTIPS
Mer från ➜ sweetwordsbymirre
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
-
Varför inte Oskarshamn?!
Trevlig Löningstorsdag Kära Bloggvänner
Idag är det en dag för städning och packning här hemma. Vi ska endast vara borta över helgen, så det är inte mycket som behöver tas med. Men jag vill gärna ha det städat hemma när jag kommer tillbaka. Vi gör alltid så, nästan extra städat mer än man annars gör för att få den där wow-känslan när man kommer tillbaka. Angående resor, så har jag fått frågor om varför jag inte har besökt Oskarshamn. Jag kan ge en kort förklaring, men det är av personlig karaktär och jag vill inte dela för mycket information.
Ja jag öppnar upp till viss del
Jag upplever för närvarande en period av psykisk ohälsa och nacksmärta. Dessutom har min mamma mentala tillstånd försämrats, vilket orsakar mig ytterligare stress och oro. Hon uppvisar tydliga tecken på demens, såsom extrem nervositet, oförmåga att sitta still och mycket sämre minne. Ändrad personlighet och inte den mamma jag är van vid Detta påverkar mig negativt och kan förvärra min nacke och smärta då jag stressar och spänner mig.
Min läkare har rått mig att prioritera min egen hälsa och välbefinnande under denna tid. Stress och spänningar förvärrar mina symtom, så jag måste vara försiktig med vad jag kan och inte kan göra för att hantera mina problem och åkommor. Jag förstår att det kan låta som att jag borde kunna klara av en helg utan problem, men just nu för stunden är det inte lämpligt. Min läkare har betonat vikten av att sätta realistiska gränser och fokusera på vad jag kan göra för att förbättra min situation.
Känslorna svåra att hantera
Jag kommer att resa hem till dem så snart det går och som är möjligt. Det kan vara svårt för vissa att förstå, men när en person är på väg att bli dement eller är en annan mamma än man är van vid, är det den anhörige som påverkas mest av det. Jag blir mycket känslomässigt påverkad efter att ha pratat med henne i telefon eller sett henne på videosamtal. Hon har också en annan blick än vad man är van vid att se hos henne. Det är också något som gör att jag blir nedstämd och orolig. Jag älskar dem över allt annat och jag är den som i regel alltid har varit först på plats när det krävts. Jag har alltid organiserat och styrt allt och fått göra det som har varit svårt för de andra syskonen. Just nu måste jag ta ett steg tillbaka för mitt eget välbefinnande. Om ni tycker att det är själviskt så är det ert sätt att se på det eftersom ni inte är insatta i alla detaljer. Men om ni tycker så, vänligen avstå från att berätta det för mig. Jag har redan tillräckligt med känslor att hantera.
En av de saker jag längtar mest efter nu är att få ge min mamma och pappa en kram och få visa att jag älskar dem mest av allt. Jag säger det hela tiden på telefonen, men jag vill vara hos dem. ❤️ För er som inte har koll så bor dem 40 mil bort från mig, alltså tur och retur 80 mil. Hade vi bott i samma stad eller pendlingsavstånd då hade det kanske varit i annat dager.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen