Hormonell och förklimakteriet
Hej Kära Bloggläsare!
Jag tänkte visa att jag har köpt lite nya fina klänningar till sommaren, och fler blir det säkert om jag känner mig själv rätt. Jag kom på att jag har fler ”nya” jag köpt som jag använt typ 1 gång, men dem glömde jag att ta med och fota, får visa dem en annan gång. Klänningarna är köpta på flera olika ställen och i varierad prisklass. Allt från Sellpy-fynd i kategorin ”nytt”, samt från Vero Moda, Bubblerrom och märken som Second Female, Only, Vero Moda, JeliJeli etc. Jag beställer antingen storlek 34, 36 eller XS och Small. Trots det så fattar jag inte och jag ska förklara vad jag menar med det.
Häng med och se om det är fler som känner igen sig
Jag har alltid haft denna ätstörning med mig!
I tonåren så led jag av ätstörningar och var otroligt smal och fick ta hjälp för att ta mig ur och vidare från det. Jag har efter det sedan tampas med dessa hjärnspöken till och från. Dock som vuxen och främst sedan jag vart mamma tycker jag att det har blivit mycket bättre och jag kan hantera det. Vilket också är skönt såklart. Fastän så kommer det också ett ”MEN” som det alltid gör och jag tycker nu att detta är mer tydligt än det annars varit. Jag väger lite och jag vet att jag är smal och fin i kroppen, fastän utanför hemmet så ser jag inte det?!
Jag ser min kropp, men ändå ser jag den inte!
Har även skrivit om detta för några år sedan på bloggen och då fick jag direkt kommentarer av folk som triggas av detta och att jag borde skriva in mig på ätstörningsklinik! Därför tycker jag att det är så ogenomtänkt att säga så för det handlar inte alls om det alla gånger. Mina redskap för detta har jag och vet väl om hur man ska äta kost och sådant. Samt jag vet vad som är sunt och inte. Jag har gått hos psykolog till och från genom åren och tagit upp detta med dem och ingen av dem oberoende av varandra anser att jag ska skriva in mig på ätstörningsklinik.
Så där kan vi än en gång säga att det är INTE AKTUELLT, så de kommentarerna kan ni bespara mig!!!! Dock anser dem alla att ätstörningen har satt sina spår och att jag har ett obehag i mig som kommer leva kvar.
Varför ser jag det inte på jobbet, men hemma?
När jag läste två bloggare som är i min ålder som skrev just som om det vore mina tankar kring detta. Då vart jag så lättad på ett sätt att det finns fler som jag, ➜ Krickelin skriver om det och även ➜ godatankar, fint på sitt sätt. Både dem skriver som jag känner att man känner att kroppen är förändrad och att man inte känner igen sig i alla lägen. Jag ser då jag är naken att jag är smal och det syns att jag tränar. Härligt kan man tycka. Fast ändå när jag testar en outfit här hemma på morgonen innan jag går till jobbet ser jag att allt sitter bra och jag känner mig tillfreds. Trots det så ser jag bara det som jag hakar upp mig på och ser det som egentligen inte finns i andras ögon, men i mina ögon syns det.
Ändå när jag kommer till jobbet (främst där faktiskt) så vill jag direkt täcka över mig i tankarna och sätta på mig en kofta eller jobbvästen exempelvis om jag klätt mig i jeans och tight topp i stoppad i byxorna, trots att jag såg hemma att det satt snyggt.
Jag tillägger också att man måste inte vara smal för att vara fin, utan jag pratar enbart om mig och min syn på mig själv jämförelse vad jag faktiskt måste inse. Det jag menar är att jag är smal, men varför förstår jag inte det helt. Samt hade jag varit kurvig och velat vara det, men inte ser det så är det precis samma. Jag ser sanningen, men jag vill inte förstå och inse och det är ganska ledsamt att jag inte kan förstå det som faktiskt är fint utan vill bara omvandla det till negativt.
Man är i en tidsmaskin
Såklart är man in i sina hormonella perioder när man är kvinna och i olika skeden i livet. Det innebär ju också när man är i tidigt 40+ som jag så sätter förklimakteriet sina spår. Jag tycker att man känner igen sig som när man var tonåring och man fick sin första mens och de känslorna. Man känner sig periodvis sådär ful igen, man har skevd syn på sig själv och man är väldigt känsloladdad. Många känslor i omlopp som man själv inte kan kontrollera. Man känner själv att kroppen är förändrad, mensen är det och även ägglossningen. Jag kan själv komma på mig själv att verkligen vara uppriktigt väldigt ledsen emellanåt. Utan anledning, men känna mig som om jag vore knäckt efter att ett förhållande tagit slut för att ta en liknelse. Som från ingenstans till att vara lugn och tillfreds halvtimmen innan.
Jag kan bli ledsen för något en person gör eller inte gör och dagen efter kanske inte bry mig alls. Varför vet jag faktiskt inte om det är förklimakteriet som spökar eller om det fortsatt är min utmattning. Jag känner mig både arg och ledsen, men känner på något vis att jag är inte där är än. Klimakteriet har inte kommit utan mer försmak av vad som eventuellt kommas skall framöver ❥
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
sweetwordsbymirre
Hej, välkomna till mig. Jag heter Mirre och jag är skribent här på sweetwordsbymirre. Jag lägger ut mycket recept från Viktväktarna, så ni kan njuta av dem här inne. Jag har även stort fokus på foto, resor, bakning, mode och andra tips. Jag är uppvuxen på Östkusten och vackra staden Oskarshamn. Numera är jag dalkulla och bor i södra Dalarna. Mamma till Bellis och sambo sedan 24 år tillbaks till min partner BQ. Välkomna hit.
20 Comments
Elina
Känner igen det där att man inte riktigt förstår hur man ser ut och får en skev bild, det är något som jag har jobbat mycket med.
sweetwordsbymirre
ja helt klart, jag jobbar också mycket med det. Samt när man får komplimang så överanalyserar man det, i alla fall jag.
Amanda Malmflod
Känner ingen mej i det här så samhället i dag bara förväntas se smala kroppar det är en trigger för mej gällande maten ❤️
Golden
Jag kom i förklimakteriet ganska tidigt och är nu ”mitt i” det riktiga som gärna får ta slut nu 😂 Är bara och göra det bästa av det speciellt då jag varken kan eller vill ta hormoner pga sjukdomar m.m. En del symtom är värre och klara av än andra. Man vet ju i alla fall att det går över nån gång och man får lära sig att vara lite snäll mot sig själv till dess.
sweetwordsbymirre
Näe jag vill inte heller ta hormomner då det är ifärd att jag blir erbjuden det. Jag har ju inte heller tagit några preparat nu i min sjukskrivning och utmattning annat än värktabletter annat än vid värsta behov ex vid kraftig spänning och en värk som ej ger sig. Jag har ridit ut det själv. Jag kommer få leva med smärta i olika form och jag måste lära mig att leva med det, vilket jag gör, men alltså på ett sunt sätt. Därför måste man också se till att klara av dett aockså på ett sunt sätt utan att gräva ner sig. Klimakterie och förklimakterie kan ju te sig på så olika vis och man kommer inte ifrån det. Vi får hoppas att det går hyffsat då jag väl är där framöver. Kan komma när som eller dröja. Hur gamal var du när du fick det ?
sweetwordsbymirre
Ja helt klart är det så, samma för mig och med en ätstörningsproblematik i botten så är det mycket hjärnspöken man ska bolla med.
maria
Håller med om att det kan vara svårt att förhålla sig till sin kropp. Speceillt med alla förädningar man går genom och har man fött barn får man många gånger dessutom helt nya proportioner
Bq
Snygga klänningar
sweetwordsbymirre
Yes du har redan sett dom på
sweetwordsbymirre
Ja så är det ju och det är samhället som skapat att det blir så tyvärr
fighterwomen09
Vad fina klänningar du har köpt 😃.
Det är modigt att öppna upp sig så som du har gjort i detta inlägg ❤️. Vi tjejer är så elaka mot våra kroppar. Vi skulle ju aldrig säga saker om andras kroppar. Bara inte snäll ord om våra egna kroppar.
Kanske är bra idé att kolla upp besvären du har. Så du sen vet vad det är. Inte går & grubblar.
All kärlek till dig!! Ta hand dig & va rädd om dig❣️🤗
sweetwordsbymirre
Ja vi tjejer är ganska hårda mot oss själva, samt även mot andra tjejer många kvinnor. Vissa kan verkligen inte unna andra att vara vackra, fina eller känna sig fina. Jag kan ge andra komplimanger och faktiskt unna andra att få vara det och känna sig det. Fastän det är många som inte kan det. Det är så tragiskt, så är inte killar, samt tjejer är inte så mot killar heller. Tjejer kan säga till en kille/man att oj har du klippt dig snyggt eller nämen har du gått ner i vikt. Kommer istället en kvinna som det hänt någon förändring med då sitter det längre inne för viss att kunna säga det. Samt kvinnor kan omvandla sina ögon uttryck till nedlåtande trots att de innerst inne kan tycka att andra kvinnan ser bra ut osv. Det är ganska olyckligt att det är så, vilka små ligister vi kvinnor kan vara egentligen.
Tess
jag känner igen mig. För flera år sedan så rasade jag i vikt.. dock pga många privata saker jag inte vill ta öppet här. Jag kan bara skriva att jag mådde psykiskt dåligt över hur jag levde där och då, åt jnappt någonting. Jag levde på snus coca cola och kaffe.. i princip. Vi måste ta vara på det vi har, våra kroppar psyket. Du är fin som du är iaf Marie, glöm aldrig det! ❤️
sweetwordsbymirre
Så sant, man får inte gräva ner sig för mycket. Lätt att säga, men tror att man måste ändå försöka ta sig upp för backen då man hamnat för långt ner. Tar man sig inte upp får man ta hjälp. Samt tack så rar du är
dixiwonderland.com
Klänningarna var jätte fina. Hoppas på bra sommarväder så att du får många tillfällen till att använda dom 😀 Jag tror många har hjärnspöken kring sitt utseende och jag tror det är mycket värre nu när det verkar så populärt med att vara så smal som möjligt. Personligen så förstår jag det inte men det kan vara för att vad vi tycker är fint skiljer oss. Jag tycker att en stark och frisk kropp är tusen gånger finare än att vara trådsmal. Behöver inte betyda att personen har en massa synliga muskler men du ser att personen tränar och tar hand om sig själv. Det för mig är en kropp att sträva efter, en som är stark och som kommer fortsätta vara stark även när den blir gammal. Nu är det ett tag kvar tills jag hamnar i klimakteriet så jag kan inte relatera men jag vet nu när jag har mens hur mina tankar kring mig själv och min kropp förändras. Automatiskt så blir jag mer elak mot mig själv när jag normalt älskar allt jag och min kropp har ådstakommit detta året. Men jag tror det är bra att vara medveten om att det är inte bara ens egna känslor utan att hormonerna spelar roll i de hela.
Även om mina ord förmodligen inte har någon påverkan så tycker jag att du är jätte fin. Du verkar vara otroligt omtänksam, smart och snäll ❤
sweetwordsbymirre
Ja jag håller med, att det är ett ideal på hur en tjej/kvinna ska se ut som faktiskt inte går att efterskapa. Kändisar man ser de har förmodligen shapein på sig, de är för smala så det är ohälsosamt och det är också inte fint alls. Samt att se hälsosam ut är mer att eftersträva just för att det är ett mående som också går att hålla och som också är ett sunt levende. Samt det jag vill mena är att hur jag än ser ut är att jag har en skevd bild på mig själv. Trots att jag ser att jag är fin, att kroppen är fin att det syns att jag jobbar med den så ser inte mina hjärnspöken det och dem verkar faktiskt aldrig gå att jobba bort hur jag än jobbar med dem. Självklart spelar hormonerna också in som du säger. Samt vi är också kvinnor, tjejer och vi är faktiskt väldigt dömande och elaka många ggr. Inte du och jag då menar jag inte utan kvinnor låter inte andra kvinnor få vara fina. Jag känner t.o.m en äldre dam som ska bara framhäva sitt sitt sitt. Samt man ska säga att hennes är så bra hela tiden. Kommer jag dit och har varit hos frissan som ett exempel så kan hon inte berömma det. Hon säger mer att – Har du varit hos frissan? – Ja!! Samt – Skönt kan man få till svar som det bästa. Jag menar egentligen inte att peka ut henne, men kvinnor är överlag så. Såklart inte alla, det är inte att dra alla över en kam. Fastän det är mycket så. Jag jobbar också på förskola där vi bara är kvinnor och jag kan säga att det märks tydligt och klart. Jag hade mer än gärna slängt in några män också.
Tack finaste du för de orden du säger om mig jag tar dem verkligen till mig, samt jag säger verkligen detsamma för vilken inspiration du är
Netti Starby
Vad tråkigt att du fick negativa kommentarer och det måste ha varit missförstånd. Du skulle verkligen inte medvetet trigga och du vill bara väl. Det finns många som är i samma situation och då är det starkt att skiva om sådana saker. Jag delar med mig exempel om min psykiska ohälsa för att hjälpa andra och samma tanke har förmodligen du. Så fina klänningar du har köpt. Kramis ❤
sweetwordsbymirre
ja så sant och jag skrev liksom inte alls för att trigga. Jag tycker att man ska kunna öppna sig om sådana här saker, men för vissa läsare går det inte. De triggas direkt. Det räcker att man bara skriver vikt och våg så blir de triggade tyvärr. kram tillbaka
marianne
Det kanske är en kombination av båda?
Det där med att vara glad och tillfreds ena stunden och sen räcker det med ett ord så blir man ledsen och börjar gråta, det händer mej fortfarnade och det tror jag hänger ihop med utmattningen när det gäller mej.
Känslor kring klimakteriet har jag ingen erfarenhet av, jag märkte ingenting av det, förutom att den tidigare regelbundna mensen bara uteblev.
Jag förstår vad du menar med att inte känna dej tillfreds när du kommer till jobbet, eller utanför hemmet, det är ungefär lika för mej, jag ångrar nästan alltid mitt klädval då jag kommer bort, det spelar ingen roll om någon säger att jag har snygg klänning eller liknande, jag känner mej ändå oftast ful.
Att sen se ett foto från tillfället är nästan plågsamt.
Det kanske är kvinnliga hjärnspöken som måga av oss dras med.
sweetwordsbymirre
ja jag tror också att det är en kombination av båda och håller med att det kan räcka med bara ett ord så är man ledsen för något. Vart så för mig på jobbet i fredags då en kollega sa en sak och jag vet inte helt vilken ände jag tog det i. Ja det är synd att man ska känna så, samt att vissa personer eller vissa platser man är på ska få en att känna sig så.