Varför inte Oskarshamn?!
Trevlig Löningstorsdag Kära Bloggvänner
Idag är det en dag för städning och packning här hemma. Vi ska endast vara borta över helgen, så det är inte mycket som behöver tas med. Men jag vill gärna ha det städat hemma när jag kommer tillbaka. Vi gör alltid så, nästan extra städat mer än man annars gör för att få den där wow-känslan när man kommer tillbaka. Angående resor, så har jag fått frågor om varför jag inte har besökt Oskarshamn. Jag kan ge en kort förklaring, men det är av personlig karaktär och jag vill inte dela för mycket information.
Ja jag öppnar upp till viss del
Jag upplever för närvarande en period av psykisk ohälsa och nacksmärta. Dessutom har min mamma mentala tillstånd försämrats, vilket orsakar mig ytterligare stress och oro. Hon uppvisar tydliga tecken på demens, såsom extrem nervositet, oförmåga att sitta still och mycket sämre minne. Ändrad personlighet och inte den mamma jag är van vid Detta påverkar mig negativt och kan förvärra min nacke och smärta då jag stressar och spänner mig.
Min läkare har rått mig att prioritera min egen hälsa och välbefinnande under denna tid. Stress och spänningar förvärrar mina symtom, så jag måste vara försiktig med vad jag kan och inte kan göra för att hantera mina problem och åkommor. Jag förstår att det kan låta som att jag borde kunna klara av en helg utan problem, men just nu för stunden är det inte lämpligt. Min läkare har betonat vikten av att sätta realistiska gränser och fokusera på vad jag kan göra för att förbättra min situation.
Känslorna svåra att hantera
Jag kommer att resa hem till dem så snart det går och som är möjligt. Det kan vara svårt för vissa att förstå, men när en person är på väg att bli dement eller är en annan mamma än man är van vid, är det den anhörige som påverkas mest av det. Jag blir mycket känslomässigt påverkad efter att ha pratat med henne i telefon eller sett henne på videosamtal. Hon har också en annan blick än vad man är van vid att se hos henne. Det är också något som gör att jag blir nedstämd och orolig. Jag älskar dem över allt annat och jag är den som i regel alltid har varit först på plats när det krävts. Jag har alltid organiserat och styrt allt och fått göra det som har varit svårt för de andra syskonen. Just nu måste jag ta ett steg tillbaka för mitt eget välbefinnande. Om ni tycker att det är själviskt så är det ert sätt att se på det eftersom ni inte är insatta i alla detaljer. Men om ni tycker så, vänligen avstå från att berätta det för mig. Jag har redan tillräckligt med känslor att hantera.
En av de saker jag längtar mest efter nu är att få ge min mamma och pappa en kram och få visa att jag älskar dem mest av allt. Jag säger det hela tiden på telefonen, men jag vill vara hos dem. ❤️ För er som inte har koll så bor dem 40 mil bort från mig, alltså tur och retur 80 mil. Hade vi bott i samma stad eller pendlingsavstånd då hade det kanske varit i annat dager.
√ En förklaring till mitt mående
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
4 Comments
Tanten I stan
Visst är det jobbigt när ens föräldrar blir äldre och sämre. Man vill ju ha dem så som de alltid varit. Har själv en mamma med demens och nu är det riktigt snurrigt.
Ta hand om dig
Kram Kajsa
sweetwordsbymirre
Ja det är jättekämpigt, samtidigt som man ser att det går till att vara sämre och sämre hela tiden. Jättesorgligt
Orsakulla mamma vid 20 - Dalaliv, finporslin & pudelliv
Fy det där låter tufft, och jag tycker du gör helt rätt. Man ska tanka på sig själv, det tror jag hon förstår 🩷.
sweetwordsbymirre
Ja hon förstår nog just för stunden då man pratar med henne. Hon glömmer ju direkt igen, så jag får ju tala om nästan varje gång varför jag inte kan komma nu. Hon kommer ihåg då man talar om det, men glömmer igen innan man talar om det igen. Det är jättekämpogt. Tack för omtanken =D