sweetwordsbymirre

Nu har det varit tyst här sedan sist, mamma och pappahjärtat har varit sönder av oro. Ska berätta för att ni ska förstå varför. I måndags efter jag slutat jobbet skulle Izzy och jag ta en promenad för att hämta Lotta. Jag är ju alltid ledig på tisdagar så vi kunde ha henne över natten tänkte vi. Det regna ute också och var blött och plaskigt. När vi börjar närma oss Lottas hus så dimper Izzy i backen och kvider och skriker till ett ljud i smärta som jag inte känner igen. Hon ligger sedan halvt ner halvvägs ut i körfältet och säger – Ajajajaj! jag förstår inte vad som hänt och sätter mig ner vid henne. Jag ber henne resa sig upp men ser att hon inte kan ta stöd. Tillslut kommer hon upp och då ser jag att hennes vänstra hand bara hänger rakt ner! ”Varför hon ramla var för att hon snubbla på sina kängor då ett skosnöre fastna i andra kängans fäste på skon. Ni vet sådana där man sicksackar fast skosnörena i. Hon snubbla på sig själv helt enkelt i en nedskjutning i asfalten”.

HJÄÄÄÄLP! – Varing för långt inlägg, men läser ni inte allt kommer ni lämna opersonliga kommentarer, det är inte juste mot Izzy!

Fem timmar på akuten

Jag tror mig då kunna se att hon har brutit handen eller armen. Hon kan verkligen inte ens komma åt armen. Samt hela armen bara hänger. Vi vänder ju då och går hemåt och ringer pappa BQ som är nära (20 min bort) och på väg hem från jobbet. Vi behöver gå en liten bit för att gå sätta oss i en busskur. Jag ser då på Izzy att hon har hemskt ont och blir mer och mer blek. Känner inte igen henne, hennes utseende nästan ändrar karaktär för hon har så gräsligt ont. Då säger hon – Mamma det känns som jag kommer svimma. Det gör hon inte, men då kommer BQ och hon tar sig nästan inte in i bilen sådan smärta har hon när hon rör sig.

De åker till Akuten och kvar lämnas jag och går hem igen och jag är otom mig av oro. Efter hemska timmar av smärta för Izzy så får hon komma in på röntgen och träffa doktor. Där ser man på röntgenbilderna att hon har brutit handleden och att vi dagen efter ska få akut tid för operation. Sammanlagt var de 5,5 h på akuten och kom hem 23:30 på natten. Då som först kunde Izzy äta och de hade köpt med sig från Burger King. Hon får ett tillfälligt gips och gipsskena som ska vara på fram till operation dagen efter. Varför, jo för att det får inte börja läka innan operation. Samt det ska såklart också vara skydd.

Lång väntan på avdelning 34

Det var bestämt så att vi skulle vara tillgängliga på mobilen tidigt på morgonen för då skulle de ringa från ortopeden på Falulasarett där de berätta när vi skulle infinna oss på plats. Det innebär att de säger en tid så sker operationen där omkring. De ringde oss runt 8 på morgonen för att berätta att Izzy skulle vara på avdelning 34 barnavdelningen som samarbetar med ortopeden. Vi skulle infinna oss där klockan 12. Därför fick hon äta frukost senast klockan 9. Vi gör oss klara och åker dit till klockan 12. Skrivs in och sedan börjar väntan. Först får hon duscha sig operationsklar, byta om och få kopplat på sig alla möjliga saker.

Det dröjer och när klockan är 15 fortfarande ingen operation, klockan fortsätter och Izzy har hemskt ont i sin hand. Hon får då smärtstillande och morfin för att härda ut. Hon somnar tillslut som tur är och klockan 17 rullas hon upp på operation. En vårdnadshavare får följa med upp när hon ska få sövas och förberedas. Det valde vi att BQ skulle göra för jag grät bara. Vi ville inte hon skulle se det mer än hon behövde i detta läget.

Hemskt jobbigt och nytt gips

Sedan lämnas vi till intet och hon rullas in på operation. BQ sa att det var nog det jobbigaste han sett när hon var så cool hela vägen och hon tillslut somna uppkopplad med massa saker. Vi skulle sedan invänta deras samtal när hon opererats klart och de ansåg att vi fick komma till uppvaket. Ungefär 1½ timma efter ringer dem. Det var den längsta stunden på hela dagen. Fy vad jag var orolig och längtade efter henne.

Operation gick precis som den skulle och de har kunnat trycka hennes handled rätt. Hon har även ett större clip inopererat som håller fast så handleden ska läka rätt. Hon har även fått nytt gips och gipsskena som ska skydda och förbättra all läkning. Om 4-6 veckor ska hon komma tillbaka och ta bort clips och även röntga om. Då kommer hon få lustgas och smärtstillande när dem gör det berätta dem. Vi bestämmer att BQ får gå upp igen till uppvak då han är lite, betoning på lite lugnare.

Måste ta en buss tillbaka hem!

Här är det kämpigt för Izzy, det tar ett tag innan hon vaknar. När hon sedan vaknar mår hon jätteilla. Samt somnar om, kräks, somnar om. Så fortsätter det. Det är full sjå för BQ att ta hand om hennes kräks. Hon hinner även kräka ner sig själv och sängen så hon får byta om. De får bädda om. Jag då som är utom mig av oro ska åka hem med en buss som ska ta mig från Falun till Borlänge och sedan hem till oss. Den ska gå 21 på kvällen, det är sista bussen. Jag väntar in i det sista för att jag vill hinna träffa henne efter operation innan jag åker därifrån. Varför jag måste åka hem är egentligen fler anledningar. Det är för trångt med tre sängar på rummet. För det är så att det kan komma in nya akutoperationer och då måste de ytorna vara tillgängliga. Samt jag har en speciell nackkudde så jag måste ha den då jag sover. I efterhand var det bra också att jag gjorde så, för BQ vakna med nack och huvudvärk och hade sovit dåligt. Ni kan ju tänka er mig då med min nacke!!!

Det dröjer och de kommer inte ner!

Jobbigaste synen man kan tänka sig

När klockan blir runt 20:15 ringer BQ ner att de sagt JA till att även jag får komma upp en stund till Izzy, eftersom jag ska ta en buss hem. De har förståelse för det eftersom det dröjer innan hon kommer ner på rummet igen och då har jag åkt därifrån. Hon är jättesvag och illamående då jag kommer dit. Samt i ett rum med fler nyopererade människor och det är slangar och vårdpersonal överallt. Hon orkar knappt titta upp på mig, men ser ändå glad ut. Hon kräks flera gånger. Jag måste sedan lämna dem för att ta mig till bussen. Det var jättehemskt att se henne sådär utslagen och plågad. Samt hemsk olidlig känsla att åka därifrån, fyy!

Nu kommer nästa äventyr kan jag säga, man kan bli mörkrädd för mindre

Då kommer en polis

Jag går ner i tid till bussen och funderar på vilken sida jag ska kliva på bussen. Då ser jag i bussappen att det står inte samma namn på buskuren som på den jag står vid trots att det står att den ska gå från huvudantrén. Det kommer en kvinna och går som jag frågar vart bussen går, hon visste ej. Då börjar jag gå mot ett annat håll för att se om jag ser någon annan buskur. Det gör jag inte, då kommer en annan personal som ska gå hem, jag frågar då henne. Hon säger att den är 5 minuter bort. Bussen ska gå om 2 minuter jag har inte 5 minuter. Jag chansar och springer dit hon säger. Jag ser en kur som det står hållplats A, men det står man ska gå på hållplats B. När jag kollar appen har bussen åkt så jag står kvar och ringer taxi, kommer fram till taxi och frågar om de kan köra mig hem (8mil), kul summa. Då kommer bussen tur nog och jag hoppar på. Det visar sig att jag stod på fel sida.

Vi kommer till Borlänge och klockan är då 22 på kvällen, känns lite sådär måste jag säga att vara själv så sent på kvällen i en stad jag annars inte brukar vara i. Det skulle också ta 40 min innan min buss hem skulle komma. Vänthallen var stängd denna tid på kvällen så jag gick och satt mig i busskuren. Känns inte helt bra. Då kommer en jag känner som är polis och varit på afterwork med sina poliskollegor från Borlänge och Falun. Han skulle ta bussen hem. Då vart ju allt genast mycket tryggare. Vi höll också varandra sällskap och det blev genast en trevligare resa hem. Jag kom hem närmare 24 på natten.

Skrivs ut och blir uppvaktad

När jag sedan sitter på sista bussen så ringer det från Izzys telefon till mig. Har aldrig fått så gulligt samtal från henne som då. Då hade de kommit ner på rummet och hon hade fått medecin för sitt kraftiga illamånde. Hon berättar också att hon hade inte lika ont som innan operation. Det hördes att hon var väldigt tärd och trött, men hon lät glad. Vi säger sedan godnatt och somnar alla tre.

Hon skrivs ut sedan runt 9 dagen efter och de åker sedan hem till mig som saknar henne så. Man ser att hon är gladare och har mindre ont. Nu får hon ju hitta sin nya vardag med gips. Hon som är väldigt noga med sitt hår måste finna sig i att mamma får göra frisyrer. Hon är fortsatt trött då hon kommer hem men mår mycket bättre. Jag överraska henne när hon kom hem genom att ha hämtat dit Lotta. Hon har även fått med sig Harry Potter pussel och Nalle från avdelning 34 på sjukhuset. Samt av min kompis Susanna (Lottas matte) har hon fått godisägg, samt även av BQ,s kollegor också. Av mig och BQ har hon fått nya fina örhängen med hennes måndassten i silver.

Fortsatt läkning hemma

Hon har fortsatt ont och har fått utskrivet smärtstillande om hon behöver, men det är stor skillnad mot innan operationen. Det säger hon själv också. Hon är i alla fall en HJÄLTE och vilket äventyr hon har att berätta om nu efter påsklovet. Nu är hon sjukskriven och ska vila fram tills skolan börjar igen. Jag vill också tillägga och säga att vi är väldigt nöjda med hela sjukhusvistelsen och alla instanser. De tog hand om oss väl, så även henne som oss. Det är väl bara väntan, men visst det går i tur ordning i det akutläget som är. Vi vet ju inte vad de andra hade för skador, så är det ju! Det visade sig att hon var den som opererades sist den dagen!

Nu ska hon bara få bort gipset om 4-6 veckor och clipset så kan vi lägga detta åt därhän sedan hoppas vi!

Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept!

”Foton kan redigeras i Photoscape, Canva eller lätta småändringar i ChatGPT”

På sweetwordsbymirre.se gäller Copyrights regler

Välkommen åter 

Jag ser fram emot att höra från er igen ❥