-
Mitt sätt till avkoppling!
Hitta ett sätt till avkoppling!
Jag har svårt vissa dagar att komma ner i ro så att min stressade kropp, axlar och nacke inte får den dåliga hållning som hämmar min läkning. Då blir allt en stress och jag pressar mig att få komma till ro. Något ändå som jag tycker är jättemysigt och roligt det är att träna hundträning och då får jag göra något som jag alltid brunnit för. Jag älskar att träna hund och jag är också duktig på det. Jag har haft hundar omkring mig sedan jag var typ 3-4 år och då fick jag lära mig tidigt. Vi har också haft egna hundar och jag har haft egen hund.
Då har jag märkt att jag slappnar av och Bella är jätteduktig och rolig att träna med. Hon utvecklas framåt hela tiden och jag är envis och nöter på med henne. Jag har hittat ett ljud som jag gör som hon direkt lyssnar på och då är hon tokfokuserad.
➤ Vad tycker du är rolig avkoppling som du känner stressar ner?
Mitt andra sätt som bör vara avkoppling
Något jag fått lära mig att träna in för att få den sorts avkoppling jag bör göra för att kroppen ska slappna av det är ju som jag nämnt tidigare. Det är ju mindfulness, promenader och träna med gummiband. Det bör jag få in varje dag för att stärka mig själv. Jag går ju ut och går med Bella, men då är det mer hundträning och då blir det inte den motionen som jag behöver. Med det sagt vill jag säga att man kan lägga upp sin vecka med sådant man bör men även sådant som man vill för att få det som en gemensam syssla på en vecka.
Jag har funderat på att börja på en yogaträning som inriktar sig just på nacke, rygg och bål.
√ Vardagslydnad Bruksklubben
√ Tio tips om Vardagslydnad hund
√ Mer från Bella Sweetwordsbymirre
√ Mer om Mirres Utmattningssyndrom
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
Utmattningssyndrom med utsatt värk
Som att jag undviker att berätta om det!
Det är nog fler som undrat eller jag vet att det är fler som undrar hur det är med mig och att jag kringgått det lite här på bloggen för det faktiskt stressat mig att skriva om det. Dock har jag nu gett hintar om att jag inte jobbar då bloggen är mer aktiv än vanligt att folk börjar säkert spekulera om jag är arbetslös eller så. Det är jag då inte utan jag är helt enkelt sjukskriven sedan augusti. Kollegorna skriver då och då att de saknar mig och att jag är efterlängtad på jobbet vilket känns toppenbra såklart. Därför hade jag ju önskat att jag fick komma tillbaks till dem snart.
Varför är jag då sjukskriven?
Tydlig stress och signaler som jag blåste bort.
Det som drabbat mig är att jag utsatts för en långvarig stress som jag inte vetat om, eller nja det har jag väl. Kroppen har vetat om det, men jag har inte lyssnat på signalerna som varit där. Det började för mig redan då jag slängde in mig i ett jobb för flera år sedan som stressade mig jättemycket. Jag körde på och var kvar fastän det var stora stress och varningssignaler där och då på mitt mående. Jag började stressa upp redan på torsdagen att det redan snart var måndag igen och jag skulle börja jobba för nästa ny vecka. Alltså jag kunde inte behålla den kommande ledigheten som var på intågande utan jag var redan stressad innan helgen kom. Det var på ett jobb som sänkte ner mig av olika anledningar men det tänker jag inte gå in mer på det då det faktiskt kan vara känsligt.
Jag jobbade där i 2½ år och det var något jag inte skulle gjort
Hur mår du egentligen Mirre?!
I början av 2023 fick jag reda på att min bror var döende i cancer och det tog mig väldigt hårt såklart. När allt bagage bakom mig också fanns där så blev det för mycket för mig att ta in. Jag börja känna mig mer stressad och likgiltig och kände att vardagen bara vara som en punkt man skulle ta sig igenom från A till B varje dag. Jag hann inte tanka någon ny energi innan nästa dag kom. Jag var som en datastyrd docka som man bara korrigerade runt eller vad man ska uttrycka. Juni kom och min bror somnade in, jag körde fortsatt på och jobbade på med besvärliga situationer på jobbet som jag heller inte tänker gå in på.
Borde bett om hjälp och inte varit envis
Vid ett tillfälle på jobbet med en pedagogisk situation som jag egentligen skulle backat ifrån och tagit hjälp av en annan kollega så körde jag på bara. Inget sagt att jag gjorde fel, det gjorde jag inte. Jag gjorde egentligen allt helt rätt, men jag var inte i skick att hantera ett sådant känsloutbrott som det blev av det.
Händelsen jag berättar om löstes korrekt och när det lugnat sig sedan och jag skulle kolla upp och boka vikarie för nästkommande dag så börja jag känna det som om någon sprang och jagade mig med blåslampa. En kollega kom in och sa – Men Mirre hur mår du, är du ok! – Ja sa jag och bara körde på och vi prata vidare om bokning av vikarie. Då kom en till kollega in och ställde sig vid oss och gav mig spontant en kram.
Då kom min första panikångestattack
När jag fick kramen av min kollega så börja jag få fly-känslor. Inte från henne såklart men från mig själv, jag kände inte igen mig alls. Jag sjönk ihop på golvet och sa med storgråtande ansikte till ena kollagen att – Nu får jag panikångest! Jag började skaka och kändes som inte benen bar mig. Jag och en av kollegorna tog med mig till ett lite mer osynligt rum på min avdelning på förskolan och vi satt oss där inne. Tårarna bara forsade ner från mina kinder och det gick inte hejda samtidigt som jag inte fick till andningen. Jag fick hjälp av kollegan att andas rätt och hon fanns där hela tiden. Jag minns att jag såg på henne att hon fick kämpa emot att inte gråta hon också.
Då kom min första sjukskrivning
När jag lugnat mig så körde hon hem mig sedan blev jag sjukskriven i fem veckor. Efter det började jag jobba igen och det trappades upp från 25% till tillslut heltid. Jag jobbade 2 veckor heltid innan jag gick på min sommarsemester. Mitt i allt detta när jag börja jobba heltid igen så var det också dags för begravning för min bror. Jag fick stressa ner dit själv (40 mil enkel resa) lite mitt i sommartid på jobbet med mindre personal. Såklart ville jag inte hellre något annan, under begravningen så small det till i min nacke när jag grät okontrollerat vid ett tillfälle. Det gjorde hemskt ont och förmodligen där och då fick jag en kraftig påverkan på en muskel och fick eventuellt som ryggskott fast i nacken.
Semestern fick mig att inse
Semestern kom och jag tänkte att jag skulle lämna en jobbig tid bakom mig och njuta av 4½ veckors semester. Det gjorde jag också, vi hade det jättebra tillsammans vi tre. Dock så hade jag till och från så brännande öm värk i nacke, skulderblad och armar. Jag minns då vi var på semester en vecka i Lidköping där vi hyrt stuga så hade jag kraftig värk emellanåt. Jag tänkte bort det till viss del för orkade inte tänka mer på problem, sorg, smärta och elände. När det var 1 vecka kvar innan jag skulle börja jobba så hade jag jätteont och jag kände att jag behövde söka för att ta reda på vad det är så det inte är något annat. Jag har efter det gjort massa undersökningar, gått på behandlingar, tagit massor av prover träffat fysioterapeut, medicinsk friskvårdsmassör och har varit sjukskriven sedan dess.
Utmattningssyndrom och Muskelsmärta
Min diagnos är psykiskt utmattad – Utmattningssyndrom från långvarig stress och det har också relaterat till Myalgi, det är ett samlat ord för kraftig muskelinflammation och muskelsmärta. Dessa två motarbetar varandra lite just nu och jag måste hitta en metod som gör att jag kommer ner i stress för att också på det sättet få ner smärtan. Jag kommer börja gå hos samtalsterapeut igen och kommer fortsätta att gå på behandlingar.
Jag berättar inte detta för att på minsta vis få sympati eller för att man ska tycka synd om mig. Inte alls. Snarare att jag gör det för att man måste lyssna på kroppen, vara tydlig mot doktorn så man inte kommer för snabbt tillbaka till arbetet om man inte läkt klart än. Jag skulle varit sjukskriven längre innan semestern och inte börjat jobba igen redan efter 5 veckor. Det var ju bevisligen för tidigt.
√ Fler inlägg från Sweetwordsbymirre – Mirres Vardag
√ Läs mer om Utmattningssyndrom på 1177
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
-
God morgon Onsdag
Godmorgon onsdag och ny veckodag
God förmiddag på er! Här nedan har ni mig – färgglad och höstig. Jag har precis intagit frukost och nu hamnade jag här vid datorn en stund. Solen skiner emellanåt och då passar jag ibland på att njuta lite av den. Antingen blir det lite balkonghäng, om det inte är för kallt, eller en promenad. Igår hade vi lilla Bella här, och hon är verkligen för skön alltså! Måste visa er hur hon låg på mig medan jag försökte skriva ett blogginlägg. Tyvärr var det inte bra nog, för efter en stund kröp hon ännu längre upp. Då fick jag lägga ihop datorn och istället gosa med henne, vilket egentligen var mysigare såklart ♥
Hon är så smidig också, för hon slingrar sig in och är lika smidig att slingra sig ut och hoppa iväg i kvick fart. Ibland hinner man inte med. Jag är imponerad av henne, att hon alltid hinner parera undan när hon hoppar ner utan att hoppa eller gå in i saker. Det är fördelen med mindre hundar. Större hundar är lite klumpigare och buffligare. Jag minns vår labrador Bellman (älskad och saknad) som gick ofta in i saker och stötte emot dem. Han tittade ofta upp på oss som om han undrade – Vad gjorde ni!! Hehe.
Jag älskar båda hundraserna fastän jag såklart är lite mer kär i labrador fortfarande ♥
Vi föds med med och motgång
Jag ska till friskvårdskliniken om en stund för att få medicinsk behandling igen. Det blir nog laser, koppning och annan avslappning för min stress och värk i kroppen. Jag var på akupunktur på vårdcentralen och träffade fysioterapeuten förra veckan, men det hjälpte inte alls. Tvärtom, jag fick mer ont efteråt eftersom det retade upp musklerna. Det är ett steg vi måste planera bättre, eller rättare sagt, de måste planera om och göra rätt. Vi måste nog få ner min stressnivå först och främst innan man ger sig på muskelsmärtan. Dessa två sitter ihop och smärta ger smärta, vilket också ger samma stress som ger stress. För er som missat så har jag någon stress och muskelsmärta främst i skulderblad, armar och nacke. Det retar också någon disk i nacken som också ger än mer extra smärta. Det är i alla fall som de säger att det beror på nu efter flera prover och undersökningar. Diskbråck har man uteslutet utan det är mer muskulärt och stressrelaterat och jag har fått tips, övningar och metoder att anpassa mig efter.
Livet är en stor prövning emellanåt och just nu får jag känna på den. Ena dagen är tuffare än den andra och det är inte alltid lätt att bita ihop eller hur man ska uttrycka det. Samt stress och värk tillsammans är inte alltid lätt att tampas med då de motarbetar varandra rätt så hårt.
Välkommen åter och ser fram emot att ses igen
Jag har fått godkänt av viktväktarna att lägga ut deras recept
